Hur?
Vad jag egentigen känner och tycker?
Hur ska ni kunna veta allt?
Det är ingen verkligen ingen som känner mig, och vet vad jag känner och tycker!
Och hur vet då visa att det är som det är?
Det är ingen som fattar, ingen som kan hjälpa mig med det jag har inom mig!
En sån stor saknad, och en sån stor ledamhet inom mig!
Ingen vet vad jag har gått igen i mitt liv, och ingen vet vad som kommer att hända med mitt liv heller.
Jag skulle kunna berätta vad som har hänt, men det är nog fortfarande ingen som kan fatta hur jag mår..
Eller hur jag känner, det är INGEN som kan fatta!
Det är ingen som vet hur det känns att bli uttnytjad, det är ingen som vet hur det känns att bli våldtagen!
Det finns ingen som vet hur det känns att inte ha några vänner kvar.
Fattar ni nu hur ensamheten sprider sig i min kropp. Och hur jag känner mig?
Det känns som hela jag är en misslyckad människa, som inte kommer att få ut något i mitt liv. Det känns som om jag kommer att stå på samma plats som jag nu har gjort i några år.
Hela mitt liv har varit en misslyckad tid, med mycket strul och mycket skit i.
Och tror ni jag ska vara normal för det? Tror ni jag känner mig glad för allt?
Jag känner mig helt jävla misslyckad!
Nu vet ni hur jag känner, och hur jag mår..
Och hur kan jag rå för varför jag är som jag är, det är inte jag som har skapat detta helvete jag har!
Utan det är dom människorna som har hjälpt mig till detta helvete!
Hoppas det är någon människa som fattar?
Men det är nog ingen som kan föreställa sig hur jag mår!...
Hej! Jag känner inte dig och du känner inte mig.. Men jag kan säga att jag känner igen mig i ditt liv kanske inte allt men mycket..
Ensamhet är inget som är kul eller att folk försvinner ur ens liv hur dom än försvinner om det är att de dör eller bara försvinner båda är lika jobbigt..
Jag hoppade av gymnasiet pga att mycket hände i mitt liv just då, saker som gjorde att jag inte orkade kämpa mer.. Jag kände mig misslyckad i allt och kände att jag inte kunde bli något..
Just då kanske det var det bästa jag kunde göra men jag önskar idag att det hade funnits en annan väg att gå eller att det fanns någon person som kunde stötta mig och hjälpa mig igenom det jobbiga.. Men det fanns inte det så jag fick klara mig själv..
Och när man är så ung kan man inte veta vad som är rätt därför får man prova sig fram och det har inte vart det lättaste men idag kan jag blicka tillbaka på det som varit och känner att jag blivit en stark person tack vare det som hänt mig!
Fick jag en ny chans skulle jag försökt fått hjälp av någon för att klara skolan för då skulle jag slippa plugga nu..
Men något jag lärt mig är att man inte är misslyckad bara för att man inte klarar saker..
Jag förstår att du inte bryr dig om vad folk säger till dig angående skolan och defenitivt inte vad jag säger eftersom du inte känner mig..
Men jag vet att jag önskat att det fanns en person som kunde sagt till mig att det var fel att hoppa av.. Skulle jag vara du skulle jag be om hjälp istället för att ge upp..
Hoppas saker och ting ordnar sig i ditt liv och kom ihåg att du inte är världelös!! Hur du än gör kommer du vara en vinnare i slutändan :)
